Ryggskott: Symptom, den akuta fasen, behandling, vård + test
Innehåll
Ryggskott drabbar de flesta någon gång i livet och är ett sätt för kroppen att skydda sig mot större skador. Med det sagt får du gärna börja med vårt gratis test för ryggskott där du får rekommendationer på nästa steg, beroende på din unika situation.
Testet är framtaget av Niclas Hjelm, legitimerad fysioterapeut och doktor inom Osteopati.
Vad är ryggskott?
Ryggskott, eller akut lumbago som det också heter, är en kraftig och plötslig smärta i din ländrygg. I sin tur blir du vanligen väldigt stel i ryggen eftersom musklerna krampar sig för att skydda kroppen från mer skada.
Exempelvis uppstår ryggskott i samband med ett tungt lyft, eller en oförsiktig rörelse i kombination med en vridning av överkroppen. Det är alltså ganska lätt att få ryggskott och det är därför 80 – 90 % av alla människor i Sverige får akut ryggskott någon gång i livet.
Symptom vid ryggskott
När du fått ryggskott är du i den akuta fasen och upplever ett eller flera av dessa symptom:
- Kraftig smärta och en känsla av låsning i ländryggen, men ingen utstrålande smärta nedanför knät (då kan det vara ischias).
- Huggande eller molande smärta i ländryggen som kan kännas mycket obehaglig.
- Kramp i ryggen som kan göra det svårt att gå till en början.
- Smärta när du lyfter, böjer dig fram eller bakåt, ofta i kombination med någon form av rotation
Hur länge har jag ryggskott?
Symptomen från den akuta fasen avtar allra oftast inom 48 timmar. Under tiden är det vanligt att minsta felrörelse kan trigga mer smärta.
I mer allvarliga fall kan det ta längre tid för smärtan att försvinna eftersom ryggskott är en skada på en disk, nerv, muskulatur, facettled, ligament, eller en kombination av dessa.
Varför får jag ryggskott?
Ryggskott får du oftast från vardagliga situationer som när du böjer dig fram, skottar snö, påtar i trädgården, gör en oförsiktig rörelse eller helt enkelt efter en dålig natts sömn. Det kan också uppstå när du ignorerat en mindre ryggsmärta ett längre tag, varpå ryggen får nog och säger ifrån.
I andra fall även kan även tunga lyft eller olyckor orsaka skador som ger ryggskott. Oavsett anledning så genererar skadan sedan smärtsignaler som ryggmärgen plockar upp och blir retad av. Då får man kramp eller spända muskler i närheten av skadan. Dessutom gör stress att du lättare får ryggskott.
Ryggskott eller något annat?
Vid plötslig och kraftig smärta i ländryggen är det oftast just ryggskott, men det finns många undantag. Plötslig smärta som strålar ner i ett ben kan exempelvis vara ischias.
Har du istället fått plötslig smärta som även strålar ut mot bröstkorgen, armar eller ben kan det vara tecken på diskbråck, inflammatoriska sjukdomar, en kotfraktur eller benskörhet.
Jämförelsevis kan även njursten och gallsten ge kraftig smärta i sidan av ryggen, då framförallt vid höger skuldra och under höger skulderblad. Men vid njur- och gallsten är det oftast svårt att sitta still på grund av smärtan, till skillnad från ryggskott där vissa statiska positioner gör mindre ont.
Slutligen, om du får symptom som feber, frossa eller kräkningar i kombination med ditt ryggont kan det vara en högt sittande urinvägsinfektion, också kallat njurbäckeninflammation. Då bör du söka akut vård direkt.
För en professionell, gratis bedömning med svar direkt kan du göra vårt gratis test.
Ryggskott i den akuta fasen
De första dagarna kan du ha svårt att gå eller ha så ont att du måste vila. Försök då att hitta positioner som gör mindre ont och börja rör på dig så snart det går. Rörelse gör nämligen att cirkulationen i ryggen ökar och då läker skadan snabbare, samtidigt som smärtan försvinner fortare.
Hjälpmedel
Vidare är en god hållning extra viktigt i den akuta fasen, eftersom det gör att dina diskar i ryggen belastas jämt, som då läker bättre. Med det sagt kan det vara en god idé att använda ett ländryggsstöd för bättre hållning. Det är extra hjälpsamt om du vet att du måste göra sånt som kan utlösa smärta. Men se till att sluta använda stödet så fort den akuta fasen är över och låt dina egna muskler ta över.
Sist men inte minst är det viktigt att du inte sitter för länge. Då försämras nämligen cirkulationen och därmed läkeprocessen. Så se till att ta många pauser, gärna flera i timmen. Om det istället känns obekvämt att sitta kan du prova sitta med en ergonomisk svankstöd.
Smärtstillande
Du kan även ta receptfria smärt- och inflammationsdämpande läkemedel för att minska smärtan. Men använd de bara under en kort tid och sparsamt, eftersom det kan fördröja läkningen.
Slutligen kan även värme hjälpa vid ryggskott. Då kan du lägga dig ner med en varm vetekudde i svanken och se om det känns bättre. Samtidigt bör du undvika värme om det finns tecken på inflammation, som exempelvis svullnad och rodnad.
När det känns bättre
När den värsta smärtan avtagit är det bra om du börjar röra på dig. Då finns det specialanpassade övningar som lindrar smärta och hjälper dig att läka – men dessa bör rekommenderas av experter – ta gärna vårt test för att se vad du borde göra.
Något du oavsett kan göra är lugna aktiviteter som att promenera med bra skor. Tänk då på att svänga lite extra med armarna (fortfarande naturligt) eftersom det hjälper dina ryggmuskler att slappna av.
Tillsammans med rörelse är det också viktigt att du undviker framåtlutande rörelser, vridningar av överkroppen eller annat som gör ont. Måste du göra ett lyft, spänn magmusklerna och använd benen!
Och även om du kan sitta i längre perioder så är det bra att resa på sig, minst någon gång i timmen. Med det sagt är det fortfarande viktigt att sitta med god hållning.
Förebygga ryggskott
För att minimera risken för ryggskott eller andra ryggskador, kan du tänka på att:
- Göra specialanpassade förebyggande övningar.
- Träna kondition, rörlighet och framförallt styrka. När du är helt bra kan du kolla in våra gratis träningsprogram för gym eller program för att träna hemma.
- Få in vardagsmotion, exempelvis genom att cykla till och från jobbet.
- Helt undvika lyft där överkroppen roterar med belastning.
- Vara försiktig vid tunga lyft och lyfta med benen.
- Ta pauser varje timme om du har ett stillasittande jobb.
- Minimera stress. Ett bra knep är meditation, som nu för tiden ordineras i den svenska primärvården.
- Gå med ergonomiska och stabila skor med dämpning. Gärna med specialgjutna fotinlägg.
- Undvika tobaksrökning.
- Ligga på en normalvikt, här kan du lära dig om att gå ner i vikt.
När du borde söka vård
Vid symptom på ryggskott kan du börja med att ta vårt test som ger dig en rekommendation på nästa steg. Har du däremot något av nedstående symptom är det viktigt att du söker akut vård direkt (vilket även vårt test säger):
- Smärtan uppstod vid en olycka.
- Du har svårt att kontrollera/tömma blåsan eller tarmen.
- Känseln kring könsorganen eller ändtarmen är nedsatt eller på annat sätt påverkad.
- Dina ben har stickningar, domningar eller känns svaga.
- Du känner dig sjuk och har feber.
- Du har ont i bröstet och magen.
Vänd dig då direkt till din närmaste akutmottagning.
Sjukskrivning vid ryggskott
Om du har ett jobb med lätt till hög fysisk belastning rekommenderar Socialstyrelsen att du sjukskriver dig. De säger nämligen:
”där arbetsbelastningen innefattar lätt belastning rekommenderas sjukskrivning upp till en vecka på heltid”
Om du däremot har ett mer fysiskt ansträngande jobb säger de istället:
”där arbetsbelastningen innefattar hög belastning rekommenderas sjukskrivning upp till 2 veckor på heltid”
Behandling av ryggskott
När du söker vård för ryggskott får du först besvara frågor om dina symtom och hur de uppkom. Sedan får du ett behandlingsprogram och eventuellt smärtstillande.
Behandlingsprogramet varierar sedan beroende på din unika situation men det är inte ovanligt att bli rekommenderad specialanpassad träning eller manuell terapi (t.ex. manipulation av ryggraden med händerna). Det kan även hända att du blir tejpad för stabilisering, får laserbehandling eller får injektioner för att dämpa en inflammation.
Avslutningsvis kan du också få hjälp att förbättra din hållning och få in nya, hälsosamma vanor. Som till exempel promenader, stretching och förebyggande övningar.
Bästa sovställning vid ryggskott
Bästa sovställning vid ryggskott i den akuta fasen är oftast att ligga på rygg med något under knäna. Ibland kan det till och med vara skönt att få upp benen på något så högt så att du får en 90 gradig vinkel i höften. Omvänt kan det även vara skönt för att sova med en kudde i svanken.
Som antytt är det viktigaste att sovställningen känns bekväm för just dig, då sover du bättre och skadan läker snabbare. Däremot bör du undvika att sova på mage eftersom det är dåligt för ryggen.
Vidare krävs också en bra madrass för en god sovställning. Madrassen ska hellre vara lite för hård än för mjuk. Då håller den din ryggrad rak vilket avlastar eventuellt skadade diskar.
Om du anar att din säng är för hård eller mjuk kan det nu vara en bra idé att investera i en ny.
Övningar vid ryggskott
När du fortfarande har ont och befinner dig i den akuta fasen kan du påskynda återhämtningen och lindra dina symptom med specialanpassade övningar, förutsatt att du kan röra på dig. Du bör dock börja med att ta reda på om du borde göra övningarna, något vårt test kan hjälpa till med.
Förebyggande övningar
Tyvärr är det vanligt att du får ryggskott igen. Du har nämligen fått en skada som gör ryggen mer utsatt än tidigare. Så när den akuta smärtfasen är över och du har mildare symptom, är det viktigt att börja med förebyggande övningar – som samtidigt inte får riskera din rygghälsa. Genom att stärka bålen (core-musklerna), är chanserna goda för ett aktivt liv utan smärta.
För att veta vad just du borde göra rekommenderar vi vårt gratis test för ischias.
Sammanfattning
Ryggskott är mycket vanligt och betyder ofta att du skadat ryggen. Med det sagt finns det mycket att göra för att båda lindra smärtan, läka snabbare och förebygga ryggskott i framtiden.
Källor
Clinically Oriented Anatomy. Sixth Edition. Moore, Dalley & Agur. Lippincott Williams & Wilkins
Muscles. Testing and Function. Third edition. Kendall & McCreary. Williams & Wilkins.
A Colour Atlas of Clinical Orthopaedic. Lipmann Kessel. Wolfe Medical Publications Ltd.
Clinical Neuroanatomy. Snell. 7 edition. Lippincott Williams & Wilkins’
Vanliga frågor
Ryggskott är en plötslig och intensiv smärta i nedre delen av ryggen, ofta orsakad av muskelspänningar eller ledproblem.
Ryggskott varar oftast från några dagar upp till en vecka, men kan i vissa fall ta längre tid att läka.
Det känns som en skarp, intensiv smärta i ländryggen som kan göra det svårt att röra sig eller stå upprätt.
Vila kortvarigt, använd värme eller kyla, håll igång med lätt rörelse och överväg smärtlindrande medicin vid behov. Kontakta vård om smärtan inte avtar.
Ryggskott kan uppstå av plötsliga rörelser, överansträngning, dålig hållning eller stress på muskler och leder i ryggen.
Hjälp en vän genom att dela detta
