Ryggskott: Symptom, anledningar, hjälpmedel, vård + test

Ryggskott drabbar faktiskt de flesta någon gång och till en början kan du ta vårt test med rekommendationer beroende på din unika situation.

Testet är framtaget av Niclas Hjelm, legitimerad fysioterapeut och doktor inom Osteopati.

Vad är ryggskott?

Ryggskott, eller akut lumbago som det också heter, är en kraftig och plötslig smärta i din ländrygg. I sin tur blir du vanligen väldigt stel i ryggen eftersom musklerna krampar sig för att skydda kroppen från mer skada.

Exempelvis uppstår ryggskott i samband med ett tungt lyft, eller en oförsiktig rörelse i kombination med en vridning av överkroppen. Det är alltså ganska lätt att få ryggskott och det är därför 80 – 90 % av alla människor i Sverige får akut ryggskott någon gång i livet.

Symptom vid ryggskott

När du fått ryggskott är du i den akuta fasen och upplever ett eller flera av dessa symptom:

• Kraftig smärta och en känsla av låsning i ländryggen, men ingen utstrålande smärta nedanför knät (då kan det vara ischias).
• Huggande eller molande smärta i ländryggen som kan kännas mycket obehaglig.
• Kramp i ryggen som kan göra det svårt att gå till en början.
• Smärta när du lyfter, böjer dig fram eller bakåt, ofta i kombination med någon form av rotation

Varför får jag ryggskott?

Ryggskott får du oftast från vardagliga situationer som när du böjer dig fram, skottar snö, påtar i trädgården, gör en oförsiktig rörelse eller helt enkelt efter en dålig natts sömn. Det kan också uppstå när du ignorerat en mindre ryggsmärta ett längre tag, varpå ryggen får nog och säger ifrån.

I andra fall även kan även tunga lyft eller olyckor orsaka skador som ger ryggskott. Oavsett anledning så genererar skadan sedan smärtsignaler som ryggmärgen plockar upp och blir retad av. Då får man kramp eller spända muskler i närheten av skadan. Dessutom gör stress att du lättare får ryggskott.

Ryggskott eller något annat?

Vid plötslig och kraftig smärta i ländryggen är det oftast just ryggskott, men det finns många undantag. Plötslig smärta som strålar ner i ett ben kan exempelvis vara ischias.

Har du istället fått plötslig smärta som även strålar ut mot bröstkorgen, armar eller ben kan det vara tecken på diskbråck, inflammatoriska sjukdomar, en kotfraktur eller benskörhet.

Jämförelsevis kan även njursten och gallsten ge kraftig smärta i sidan av ryggen, då framförallt vid höger skuldra och under höger skulderblad. Men vid njur- och gallsten är det oftast svårt att sitta still på grund av smärtan, till skillnad från ryggskott där vissa statiska positioner gör mindre ont.

Slutligen, om du får symptom som feber, frossa eller kräkningar i kombination med ditt ryggont kan det vara en högt sittande urinvägsinfektion, också kallat njurbäckeninflammation. Då bör du söka akut vård direkt.

För en professionell, gratis bedömning med svar direkt kan du göra vårt test.

Hjälpmedel

Vidare är en god hållning extra viktigt i den akuta fasen, eftersom det gör att dina diskar i ryggen belastas jämt, som då läker bättre. Med det sagt kan det vara en god idé att använda ett ländryggsstöd för bättre hållning. Det är extra hjälpsamt om du vet att du måste göra sånt som kan utlösa smärta. Men se till att sluta använda stödet så fort den akuta fasen är över och låt dina egna muskler ta över.

Sist men inte minst är det viktigt att du inte sitter för länge. Då försämras nämligen cirkulationen och därmed läkeprocessen. Så se till att ta många pauser, gärna flera i timmen. Om det istället känns obekvämt att sitta kan du prova sitta med en ergonomisk svankstöd.

Smärtstillande

Du kan även ta receptfria smärt- och inflammationsdämpande läkemedel för att minska smärtan. Men använd de bara under en kort tid och sparsamt, eftersom det kan fördröja läkningen.

Slutligen kan även värme hjälpa vid ryggskott. Då kan du lägga dig ner med en varm vetekudde i svanken och se om det känns bättre. Samtidigt bör du undvika värme om det finns tecken på inflammation, som exempelvis svullnad och rodnad.

Förebygga ryggskott

För att minimera risken för ryggskott eller andra ryggskador, kan du tänka på att:

• Träna kondition, rörlighet och framförallt styrka. Vi rekommenderar våra gratis träningsprogram för gym eller träna hemma.
• Få in vardagsmotion, exempelvis genom att cykla till och från jobbet.
• Helt undvika lyft där överkroppen roterar med belastning.
• Vara försiktig vid tunga lyft och lyfta med benen.
• Ta pauser varje timme om du har ett stillasittande jobb.
• Minimera stress. Ett bra knep är meditation, som nu för tiden ordineras i den svenska primärvården.
• Gå med ergonomiska och stabila skor med dämpning. Gärna med specialgjutna fotinlägg.
• Undvika tobaksrökning.
• Ligga på en normalvikt, här kan du lära dig om att gå ner i vikt.

När du borde söka vård

Vid symptom på ryggskott kan du börja med att ta vårt test som ger dig en rekommendation på nästa steg. Har du däremot något av nedstående symptom är det viktigt att du söker akut vård direkt (vilket även vårt test säger):

• Smärtan uppstod vid en olycka.
• Du har svårt att kontrollera/tömma blåsan eller tarmen.
• Känseln kring könsorganen eller ändtarmen är nedsatt eller på annat sätt påverkad.
• Dina ben har stickningar, domningar eller känns svaga.
• Du känner dig sjuk och har feber.
• Du har ont i bröstet och magen.

Vänd dig då direkt till din närmaste akutmottagning.

Sjukskrivning vid ryggskott

Om du har ett jobb med lätt till hög fysisk belastning rekommenderar Socialstyrelsen att du sjukskriver dig. De säger nämligen:

”där arbetsbelastningen innefattar lätt belastning rekommenderas sjukskrivning upp till en vecka på heltid”

Om du däremot har ett mer fysiskt ansträngande jobb säger de istället:

”där arbetsbelastningen innefattar hög belastning rekommenderas sjukskrivning upp till 2 veckor på heltid”

Behandling av ryggskott

När du söker vård för ryggskott görs först en undersökning för att ta reda på orsaken bakom ditt ryggskott. Sedan får du ett behandlingsprogram och eventuellt smärtstillande.

Sedan innehåller behandlingen oftast manuell terapi (t.ex. manipulation av ryggraden med händerna) och träning, anpassad efter dig. Det kan även hända att du blir tejpad för stabilisering, får laserbehandling eller får injektioner för att dämpa en inflammation.

Avslutningsvis får du ibland också hjälp med att förbättra din hållning och få in nya, hälsosamma vanor. Som till exempel promenader, stretching och förebyggande övningar.

Bästa sovställning vid ryggskott

Bästa sovställning vid ryggskott i den akuta fasen är oftast att ligga på rygg med något under knäna. Ibland kan det till och med vara skönt att få upp benen på något så högt så att du får en 90 gradig vinkel i höften. Omvänt kan det även vara skönt för att sova med en kudde i svanken.

Som antytt är det viktigaste att sovställningen känns bekväm för just dig, då sover du bättre och skadan läker snabbare. Däremot bör du undvika att sova på mage eftersom det är dåligt för ryggen.

Vidare krävs också en bra madrass för en god sovställning. Madrassen ska hellre vara lite för hård än för mjuk. Då håller den din ryggrad rak vilket avlastar eventuellt skadade diskar.

Om du anar att din säng är för hård eller mjuk kan det nu vara en bra idé att investera i en ny.

Övningar vid ryggskott

När du fortfarande har ont och befinner dig i den akuta fasen kan du påskynda återhämtningen och lindra dina symptom. Det kan du uppnå genom att göra våra specialanpassade övningar, som normalt rekommenderas av fysioterapeuter.

Men innan du gör övningarna råder vi dig att börja med vårt test för ryggskott, så att du inte riskerar din rygghälsa när du istället borde uppsöka vård.

Test för ryggskott

Förebyggande övningar

Tyvärr är det vanligt att du får ryggskott igen. Du har nämligen fått en skada som gör ryggen mer utsatt än tidigare. Så när den akuta smärtfasen är över och du har mildare symptom, är det viktigt att börja träna. Genom att stärka bålen (core-musklerna), är chanserna goda för ett aktivt liv utan smärta och här är bra förebyggande övningar.

Referenser

Clinically Oriented Anatomy. Sixth Edition. Moore, Dalley & Agur. Lippincott Williams & Wilkins

Muscles. Testing and Function. Third edition. Kendall & McCreary. Williams & Wilkins.

A Colour Atlas of Clinical Orthopaedic. Lipmann Kessel. Wolfe Medical Publications Ltd.

Clinical Neuroanatomy. Snell. 7 edition. Lippincott Williams & Wilkins’

Hjälp en vän genom att dela detta