Lär dig allt om ryggskott. Få tips och övningar för när du har ont och för att förebygga ryggskott. Du kan även göra vårt gratis online-självtest för att se om du har ryggskott och dina rekommendationer därefter. Slutligen hittar du även ett gäng övningar, både i förebyggande syfte och för när du precis har fått ryggskott.

Bakgrund

Åttio till nittio procent av alla människor drabbas någon gång i livet av ryggskott (akut lumbago). Det definieras som plötslig men övergående intensiv smärta och stelhet i nedre delen av ryggen. Det uppstår oftast i direkt samband med ett lyft eller en oförsiktig rörelse som görs i kombination med en vridning. Även tyngre lyft utan vridning kan ge upphov till ryggskott. Det upplevs oftast som väldigt smärtsamt och kan uppfattas som kramp i ryggen, nästan som att ryggen har låst sig. Smärtan är ofta skärande, värkande, huggande och kommer vanligen direkt efter utfört lyft. Det kan vara svårt att gå till en början och minsta rörelse kan trigga ännu mer smärta. Ett ryggskott ökar risken för ytterligare ryggskott i framtiden.

Smärtorna avtar vanligen inom ett par dagar men ibland tar det längre tid beroende på hur allvarligt det är. Vid ryggskott uppstår en skada på antingen en disk, nerv, muskulatur, facettled, ligament eller är en kombination av ovanstående.

Ryggskott, eller något annat?

Vid kraftig, plötslig smärta i ländryggen är det sannolikt att det är just ryggskott men det finns många undantag. Smärta som strålar ned i benet eller skinkan låter snarare istället som ischias (läs mer här och gör vårt självtest). Smärta som strålar ut mot bröstkorg, armar eller ben kan vara tecken på diskbråck, inflammatoriska sjukdomar, kotfraktur och benskörhet.

Njursten och gallsten kan också ge kraftig smärta vid sidan av ryggen. Vid gallsten kan smärtan upplevas vid såväl höger skuldra som under höger skulderblad. Vanligen är det också svårt att sitta stilla p.g.a. gall- eller njurstenssmärta, till skillnad mot ryggskott som kan förmildras i vissa positioner, mer om det senare i artikeln.

Uppstår fler symtom än smärta såsom feber, frossa, illamående eller kräkningar kan det röra sig om njurbäckeninflammation, d.v.s. en högt sittande urinvägsinfektion.

Självtest

Om du är osäker på om du har ryggskott, eller vilken behandling du behöver, så kan du göra vårt online-självtest (gratis). Du får svara på några frågor och får sedan en analys av din skada. Slutenligen får du rekommendationer på vad du borde göra och eventuellt övningar rekommenderade. Självtestet är kostnadsfritt och utformat av våra professionella fysioterapeuter.

Symtom

Om du får ryggskott får du vanligen ett eller flera av dessa symtom:

  • Plötslig smärta som uppstår vid lyft, fram- eller bakåtböjning, vanligen med någon form av rotation
  • Kraftig smärta och känsla av låsning i ländryggen, men ingen smärtutstrålning nedanför knät
  • Huggande eller molande smärta som kan kännas mycket obehaglig
  • Kramp i ryggmuskulaturen som kan göra dig inkapabel till att gå till en början

Varför får man ryggskott?

Ryggskott uppstår oftast i vanliga situationer som när du böjer dig framåt, skottar snö, påtar i trädgården, gör oförsiktiga rörelser eller efter en dålig natts sömn. Ryggen reagerar då på att den blivit belastad på ett sätt som den inte orkar med att hantera, vilket ökar risken för att någon vävnad i ryggen skadas såsom en disk. Det kan även vara en reaktion på ryggsmärta som helt enkelt tidigare ignorerats, varpå ryggen nu har nått sin gräns.

En del ryggskott uppstår även vid tunga lyft eller olyckor där vissa delar i ryggen helt enkelt inte orkar med.

Alldeles oavsett vilken struktur, (ben, disk, led, muskel eller närliggande organ), som är skadat eller inflammerat så blir delen av ryggmärgen retad av smärtsignaler och det ger upphov till förhöjd muskelspänning eller kramp i de muskler som ligger nära den störda strukturen i fråga. 

Slutligen nämns stress som en bidragande faktor till ryggskott då det försämrar ryggens motståndskraft.

Vad du kan göra själv

Det viktigaste vid ryggskott är faktiskt att röra på sig, dock utan framåtböjningar, vridningar av bålen eller andra rörelser som kan göra ont. Promenader och andra lätta rörelser bidrar till ökad cirkulation i ryggen som gör att skadan läker. Det är också extra viktigt att tänka på att försöka ha en god och naturlig hållning så att diskarna får jämn avlastning och kan läka om de är skadade. Efter ett ryggskott är det extra viktigt att tänka på att inte sitta för länge i ett sträck utan att ta pauser, helst gåendes.

När du precis fått ryggskott

  1. Försök att ta promenader, gå med god hållning och naturligt pendlande armar som i sin tur hjälper ryggmuskulatur att slappna av och läka fortare. Ta längre eller kortare steg om det känns bättre.
  2. Ha en god hållning när du sitter ned och ha även ett ryggstöd för att få en naturlig svank om det lindrar. 
  3. Undvik att rotera överkroppen i framåtböjt läge och undvik överlag framåtböjt läge så mycket det går.
  4. För att mildra smärtan kan du lägga dig ner med en värmedyna i svanken. Undvik värmebehandling om tecken på akut inflammation finns, som svullnad och rodnad.
  5. Använd fotriktiga skor.
  6. Receptfria smärt- och inflammationsdämpande läkemedel kan lindra symtomen men ska användas under kort tid och med försiktighet eftersom det kan fördröja läkningsprocessen.

När ryggen börjar kännas bättre

  • Fortsätt med promenader och annan lätt fysisk aktivitet och var noga med att undvika allt som får smärtan att komma tillbaka.
  • Undvik att sitta under längre perioder och var extra noga med hållningen.
  •  I det här stadiet är det vanligt att man tar “två steg framåt och ett tillbaka” i sin rehabilitering genom att man testar vissa rörelser som i stunden känns okej men som dagen efter visade sig vara lite för retande. Det kan vara en trixig balansgång mellan att vara för rädd för att testa det som är välgörande och det som i stunden påfrestar för mycket. I takt med läkningsprocessen klarar man dock allt mer påfrestning/belastning men det kan vara svårt att veta var man befinner sig i dagsläget. 
  • Gör övningar som känns bra för dig! Se nästa stycke.

Förebygga ryggskott

För att undvika ryggskott följer nedan en lista på förebyggande åtgärder:

  • Träning – Både konditions- och styrketräning.
  • Rörlighetsträning.
  • Vardagsmotion – I form av promenader, cykling, m.m.
  • Aktsamhet vid tunga lyft – Tänk på din hållning, lyft med benen och undvik alla rörelser där bålen roterar under belastning
  • Pauser – Ta aktiva 5 minuters pauser varje timme om du har ett stillasittande jobb.
  • Stress – Är du stressad i livet bör du se över detta, meditation ordineras numera i vården och är ett bevisat utmärkt sätt att minska sina stressnivåer.
  • Skor  – Gå i ergonomiska, stabila skor med dämpning, gärna med specialgjutna fotinlägg.
  • Undvik tobaksrökning.
  • Ha kroppsvikten inom ett normalspann.

Övningar – när du fortfarande har ont

När du fortfarande har ont och vill skynda på återhämtningen så har du här ett gäng övningar. Observera att övningarna ska göras i smärtfritt omfång! Klicka på knappen nedan för att få våra övningar mejlade till dig (kostnadsfritt).

Övningar – i förebyggande syfte

När den akuta smärtfasen är över och du endast har mildare symtom är det viktigt att träna upp framför allt muskulaturen i bålen, ofta kallade core-musklerna. Generellt skapar statisk styrketräning mindre irritation och träningsvärk och är därför lämpliga att starta med. Testkör övningarna några dagar genom att hålla dem en kortare stund (5 lugna andetag), och när du märker att kroppen tolerera dem går du vidare och hålla dem längre tid (10 eller fler andetag). Litet förenklat kan man säga att det är när musklerna tröttas som de svarar med att bli starkare. Ha inte för snabb stegringstakt. Resultaten kommer med tiden om du gör dem konsekvent. Satsa på att få övningarna varannan till var tredje dag. Klicka på knappen nedan för att få dessa övningar mejlade till dig (kostnadsfritt).

Kom ihåg att ”även en tusenmilafärd börjar med ett steg”.

För de som vill ta det till nästa nivå kan gå vidare med nedanstående övningarna när de klarar att hålla ovanstående övningar åtminstone 1,5 minut/15 lugna andetag utan att få ont i ryggen. Klicka på knappen nedan för att få dessa övningar mejlade till dig (kostnadsfritt).

Hjälpmedel

Ryggkorsett. Bör användas framförallt vid den mer akuta fasen eller vid sådana sysslor som du vet lätt kan utlösa besväret. Har man korsett på hela tiden kommer det slå ut de egna ryggstabiliserande systemen, det vill säga nervsystemets koordination av bålmusklerna. Inget att rekommendera! Här hittar du en korsett vi rekommenderar.

Hälkil. Om ditt ena ben är konstaterat längre (till exempel benbrott eller höftprotesoperation) kan du få denna obalans utjämnad med en hälkil eller annat inlägg alternativt skoförhöjning. Observera att väldigt många individer som fått höra att de har olika långa ben har det på grund av felställning av bäckenet som kan korrigeras av specialist på rygg- och bäckenbesvär. Innan du bokar en specialist, kolla att han/hon har erfarenhet kring ditt specifika problem. Om du vill köpa en hälkil kan vi rekommendera en här.

När ska jag söka vård?

Om ryggvärken inte avtar kraftigt inom två veckor bör du söka vård. Sök även vård vid följande:

  • Om smärtan inte gått ner eller t.o.m. ökat under natten.
  • Om du vaknar på morgonen och har en ökad stelhet i kombination med svullna leder.
  • Om smärtan strålar ned i vaden.

Sök vård akut vid ryggont om:

  • Smärtan uppstått vid en olycka.
  • Om har svårt att kontrollera/tömma blåsan eller tarmen.
  • Känseln kring könsorganen eller ändtarmen är nedsatt eller på annat sätt påverkad.
  • Dina ben har stickningar, domningar eller känns svaga.
  • Du känner dig sjuk och har feber.
  • Du har ont i bröstet och magen.

Behandling

Om ditt ryggskott inte går över eller kraftigt förbättras inom ett par dagar kan du söka hjälp. Effektiv behandling består ofta av manuell terapi och träning, speciellt anpassade efter dig och din situation. Till en början görs en undersökning av orsaken bakom ditt ryggskott som sen ligger till grund för behandlingsprogrammet och eventuella smärtstillande mediciner. Några vanligt förekommande behandlingsmetoder är:

  • Individanpassad träning.
  • Injektioner.
  • Tejpning.
  • Laserbehandling.
  • Mjukdelsbehandling.
  • Manipulation och mobilisering av leder.
  • Antiinflammatoriska läkemedel.

Du kan börja med att göra vårt gratis självtest som kan peka dig i rätt riktning, du hittar det här.

Referenser

Clinically Oriented Anatomy. Sixth Edition. Moore, Dalley & Agur. Lippincott Williams & Wilkins

Muscles. Testing and Function. Third edition. Kendall & McCreary. Williams & Wilkins.

A Colour Atlas of Clinical Orthopaedic. Lipmann Kessel. Wolfe Medical Publications Ltd.

Clinical Neuroanatomy. Snell. 7 edition. Lippincott Williams & Wilkins

0 Shares: