Här får du lära dig allt det viktigaste om ischias. Du får tips och tricks från berömda fysioterapeuten Niclas Hjelm och du kan även göra vårt gratis online-självtest för att se om du har falsk eller äkta ischias och dina rekommendationer därefter. Slutligen skriver vi också om övningar, i förebyggande syfte och för när du precis har fått ont.

Om ischias

Ryggskott, ont i ländryggen och ischias är vanliga symtom på en ryggskada. Ischias är benämningen på symtom längs ischiasnerven.

Ischiasnerven är nästan tjock som ett lillfinger och går från nedre delen av ryggen, och ner på baksidan av båda benen där den styr musklerna och känseln i underbenen och fötterna.

Därför känner du smärta, pirrningar och/eller domningar som strålar ned från rumpan till benet vid ischias. Orsakerna till ischias varierar men vanligtvis är cirka 90% av fallen kopplat till skada på ländryggens diskar. Skadan kan i sin tur medföra att de nervrötter som ischiasnerven härstammar från kommer i kläm, vilket gör att det strålar ut i benet. Ischias är tyvärr vanligt samtidigt som de flesta drabbade slutar känna symtom efter ett par veckor. Så många som 90% blir bra av sig själva inom 6 veckor.

En annan vanligt förekommande anledning till smärta i sätet och baksida lår är irriterade, stela och spända muskler, framför allt muskeln piriformis i sätet. Detta leder på sikt till att det kan bildas triggerpunkter och sen- eller muskelfästeirritationer, som skapar smärta. Ibland kan de spända musklerna irritera ischiasnerven genom ett ökat tryck, det kallas för nerventrapment.

Självtest

Om du vill veta om du har ischias på riktigt så kan du göra vårt självtest. Där får du reda på om du har “äkta” eller” falsk” ischias (läs mer om det längre ner), hur allvarligt det är och vad du borde göra härnäst. Självtestet är kostnadsfritt och utformat av våra professionella fysioterapeuter.

Symtom

När du har ischias upplever du smärta som strålar ned i ett eller båda benen, ett ben är vanligast. Smärtan kan fortsätta ända ned till foten. Beroende på hur din ischiasnerv är klämd eller skadad kan smärtan vara kännas på olika ställen i benet och med olika intensitet. Vanligast är på baksidan eller utsidan av benet. Smärtan kan vara av elektrisk karaktär eller diffus, skarp, molande, ilande och brukar öka när man sitter eller lutar sig framåt. Har du däremot smärta i båda benen ökar smärtan vanligen när du går eller står upp.

Du kan även få andra symtom som sämre reflexer, nedsatt känsel, en känsla av svaghet i benet, domningar, pirrningar etc. Oavsett symtom kan dessa komma smygande eller mycket plötsligt.

Varför får man ischias?

Ischias uppstår när ischiasnerven kommit i kläm, blivit irriterad, skadad eller inflammerad vilket kan bero på ett flertal orsaker, tex. för mycket stillasittande eller felaktiga/för tunga rörelser. Vanligaste orsaken är emellertid att en disk i nedre ländryggen skadats så att dess geléartade kärna pressats ut och bildar ett diskbråck som trycker på en eller flera nervrötter som ischiasnerven härstammar ifrån.

Falsk ischias? Eller äkta?

Vid “falsk” ischias får du ont på liknande sätt som vid “äkta” ischias men smärtan orsakas normalt inte av att ischiasnerven är i kläm eller är skadad. Smärtan kommer oftast från spända, inflammerade muskler och vävnader (fascior) samt från inflammerade muskelfästen eller senor. Dessa kan irritera samma delar av ryggmärgen som ischiasnerven är förbunden med och hjärnan tolkar då symtomen som ischias. Det kallas för “refererad smärta” och samma fenomen sker till exempel vid en hjärtinfarkt som ger kraftig armsmärta utan att dess nerver egentligen är påverkade.

I ovanliga fall kan ischiasnerven vara inklämd mellan muskler eller andra vävnader och på så sätt orsaka dig smärta. Vid inklämning är det vanligt att piriformismuskeln i sätet är spänd och svullen och eftersom ischiasnerven oftast löper genom ett hålrum vid piriformismuskeln kan det minskade hålrummet då trycka på nerven, som då blir irriterad och gör ont.

Lumbago-ischias (diskbråck)

Diskbråck eller en buktande disk kan orsaka ischias och uppstår när en eller flera diskar mellan ryggkotorna skadas. Vanligast är att få diskbråck i ländryggen men det kan också uppkomma längs hela ryggraden. Vid diskbråck i nedre delen av ryggen är det vanligt med smärta som strålar ner i benet. Smärtan och övriga symtom på ischias kan komma fort eller gradvis och går oftast över efter ett par veckor.

Vid diskbråck i ländryggen är det vanligt att du får ett eller flera av dessa symtom:

  • Smärta som strålar ner i benet (ischias).
  • Försämrad styrka i benet.
  • Försämrad balans och muskelkontroll i benet.
  • Stickningar och domningar i benet och foten.
  • Svårigheter att antingen kontrollera urin och avföring eller svårighet att överhuvudtaget gå på toaletten (Obs! Detta är mycket allvarliga symtom och du bör uppsöka vård omgående).

Vid diskbråck i halsryggen/nacken får du vanligen istället symtom som:

  • Ont i nacken.
  • Smärta som strålar ut i skuldrorna och armarna och ibland även händerna.
  • Känselpåverkan och eventuell styrkenedsättning i armar eller händerna.

Vad du kan göra själv

Till en början kan du försöka minska smärtan genom att avlasta kroppen. Testa olika lägen och positioner, där du har som minst ont är bäst. Framåtlutande rörelse förvärrar generellt situationen samtidigt som bakåtlutande rörelser kan avlasta och lindra smärtan. 

Om man misstänker att smärtan kommer från skadade eller inflammerade muskler är det värt att provbehandla med nedkylning av ländryggen och sätesmuskulaturen. Det kan lindra smärtan då kylan minskar eventuell svullnad i ländryggen/sätesmuskulaturen och därmed minskas trycket på ischias-nerven. Testa att lägga en kyldyna eller en påse frysta ärtor på ländryggen/sätesmuskulaturen där det gör ont. Gör detta 10-20 min ett par gånger dagligen och ha gärna något tunt material mellan för att undvika köldskador.

Receptfri antiinflammatorisk medicin i form av salva eller tabletter kan även vara ett bra sätt att trycka ner inflammationsprocessen, och därmed smärtan. Man bör dock känna till att mindre än 10% av den verksamma substansen tas upp från en gel man stryker på huden, så stryk på rikligt.

När du har ont

Till att börja med så kan du tänka på att vid alla typer av förflyttningar, ändrande av kroppsposition och belastningar bör du aktivera dina stabiliserande magmuskler. Som när du suger in magen för att knäppa tajta byxor.

Knip även med bäckenbottens muskler som om du skulle stänga av en urinstråle när du kissar. Allt för att stabilisera och förhindra nya skador.

Övningar

Övningar när du har ont

Det finns ett flertal övningar du kan göra i många fall. Så länge inte övningen gör speciellt ont (lite är okej) kan du fortsätta. Du bör inte heller uppleva försämring dagen efter, då är övningen inte rätt för dig.

Förebyggande övningar

Tyvärr är det vanligt att ischias inte försvinner helt. Det bildas nämligen ofta permanenta skador på en eller flera diskar. Det betyder dock inte att du måste leva med smärtan eller bli begränsad i vardagen, det finns goda utsikter för ett smärtfritt och aktivt liv! Dock med mer försiktighet vid t.ex. tunga lyft eller rörelser med bålrotation och belastning. Om du är extra försiktig och prioriterar träning för framförallt bål, rygg och höfter så ökar du förutsättningarna rejält för ett bekymmersfritt liv.

För att ta reda på om du är i ett läge där du kan börja med övningar när du har ont eller om du först bör undersökas så ber vi dig göra vårt gratis självtest för en enkel diagnos, du kan sedan beställa anpassade ischias-övningar från våra professionella fysioterapeuter för 500 kr. Videos, bilder, beskrivningar samt support och hjälp ingår! Vi väljer även ut förebyggande övningar som vi skickar med då vi vill att du ska bli långsiktigt frisk.

När ska jag söka vård?

Om dina ischiasbesvär inte går över efter ett par veckor eller om dina besvär hindrar dig från att fungera i din vardag bör du söka hjälp. Om du har svårt att kontrollera urin eller avföring, t.ex. om du inte kan gå på toaletten, ska du söka vård akut! Gör gärna vårt självtest för en utförlig analys med tillhörande rekommendationer.

Behandlingar

När du söker vård behövs det slå fast om du har falsk eller äkta ischias, som vårt självtest hjälper dig med. Sedan baseras behandlingen på en mängd andra faktorer, främst hur allvarliga symtomen är och orsaken. Du kommer sannolikt bli behandlad med en kombination av träning och stretching, manuell terapi och eventuellt smärtstillande/inflammationsdämpande läkemedel. I ovanliga fall krävs operation.

Träningen behöver vara individanpassad efter just din skada och din fysiska förmåga. Vidare ingår vanligen även mindre utbildningsmoment kring anatomi, biomekanik, muskler, leder och ligament för att du lättare ska kunna undvika skadan i framtiden.

För att maximera dina chanser att bli bra igen rekommenderas att du tar hjälp av en ryggspecialist som hjälper dig med ovan nämnda punkter och även hjälper dig med långsiktig hållningskorrigering och nya vanor såsom promenader, stretching och en allmänt aktiv livsstil. Har du problem med övervikt är det viktigt att ta itu med det då det ökar risken för fortsatta ryggbesvär och andra medicinska komplikationer.

Du kan bli hjälpt av diverse hjälpmedel såsom ryggdynor och ryggstöd som kan minska smärta i sittande läge. Ytterligare smärtlindring kan ibland fås genom t.ex. akupunktur eller smärtstillande. Slutligen kommer du med stor sannolikhet behöva en ökad bålstyrka och stabilitet, detta då bålen agerar avlastande för ryggen.

Referenser

Clinically Oriented Anatomy. Sixth Edition. Moore, Dalley & Agur. Lippincott Williams & Wilkins

Muscles. Testing and Function. Third edition. Kendall & McCreary. Williams & Wilkins.

A Colour Atlas of Clinical Orthopaedic. Lipmann Kessel. Wolfe Medical Publications Ltd.

Clinical Neuroanatomy. Snell. 7 edition. Lippincott Williams & Wilkins

0 Shares: